Frivilliga Flygkåren - FFK
0
You have 0 items in your cart
Go To Shopping
Frivilliga Flygkåren - FFK
0
You have 0 items in your cart
Go To Shopping

Vad är FFK

Frivilliga Flygkåren, FFK, är en frivillig totalförsvarsorganisation för alla flygintresserade.

Alla som bor i Sverige kan vara med i FFK. Kvinnor och män i alla åldrar är lika välkomna.

FFK har tillstånd av Transportstyrelsen att utföra många olika uppdrag i samhällets tjänst. Att nyttja FFK är billigt för kommuner, brandförsvar, räddningstjänst, militär, polis etc. etc. Ersättningen till FFK för utförda uppdrag är en bråkdel av vad det kostar att nyttja flygplan och helikoptrar hos Polisen eller Försvarsmakten. FFK:s piloter och observatörer ställer upp utan ersättning. FFK utför endast uppdrag för myndigheter och motsvarande organisationer. FFK konkurrerar inte med kommersiella bolag, utan är endast ett komplement när dessa resurser inte räcker till.

FFK är uppdelat i en civil sida med Flyginsatsgrupperna – FIG,  och en militär sida med hemvärnsflyget och Sjöinformationsgrupperna.

FFK-FIG
Flyginsatsgrupperna – FIG utgör grunden för FFK:s krisberedskapsorganisation. I varje län i Sverige finns en FIG-grupp som går beredskap och finns tillgänglig för uppdrag inom ca. 2 timmar.

Uppdragsgivare är i första hand myndigheter och kraftbolag ex. vis Trafikverket, Svenska Kraftnät.

FIG-grupperna kallas ofta ut när en storm, översvämning eller liknande påverkar ett område. Från flygplanet kan man mha. TBOS snabbt leverera en översiktsbild över ett större område för att enkelt kunna prioritera var insatser först ska sättas in.

FFK-Hv, FFK-SIG

Sedan 1993-07-01 har FFK även uppdrag från Försvarsmakten att rekrytera och utbilda flyggrupper. FFK utbildar personal åt Armen (FFK-Hv) och Marinen (FFK-SIG). Personalen i dessa grupper har status som kombattanter. Utöver flygkunskaper skall dessa personer ha försvarskunskaper.

Under fredstid rekryteras, utbildas och leds båda typerna av förband inom FFK fredsorganisation och medlemskrets.

FFK-Uppdragsflyg
För uppdrag i fred inom räddningstjänst, målgång, sjöbevakning, m.m. FFK har genom sitt tillstånd av Luftfartsstyrelsen möjlighet att utföra 14 olika uppdragstyper. Många av uppdragen är beroende av att vi har möjlighet att flyga så lågt som 50 meter över högsta hinder vilket kräver stor skicklighet av de piloter som utför uppdragen.

FFK:s ledning

FFK:s högsta beslutande organ är Riksstämman som hålles vartannat år med tre representanter från varje län. Kårstyrelsen är verkställande och förvaltande organ.

FFK:s kansli benämns kårstab och är, med kurslokaler och förläggning, beläget vid Västerås Flygplats, Hässlögatan 20 i Västerås.

Kårstyrelsen tillsätter kårchefen som med sin kårstab utövar ledningen av FFK:s verksamhet mellan styrelsens sammanträden.

Kårchefen har en ställföreträdare och en Flygchef. Kårstabens flygchef har ansvaret för flygsäkerheten för allt FFK-flyg i hela Sverige.

FFK:s regionala ledning
I fredstid är FFK organiserad i en länsflygavdelning per län. ( ”Västra Götaland” har tre Länsflygavdelningar).

Länsflygavdelningen leds av av länsflygchefen med ställföreträdare som förordnats av kårchefen.

FFK:s uppgifter

FFK:s uppgifter i stort enligt grundstadgan:

  • rekrytera och utbilda personal, som genom pliktlagar inte är bunden till annan del av totalförsvaret och som genom avtal åtager sig att tjänstgöra för Sveriges totalförsvar inom FFK, -KB, -Hv eller -SIG;
  • rekrytera och utbilda instruktörer och funktionärer för verksamhet inom FFK;
  • såväl i fred som i krig ställa disponibla flygresurser till räddningstjänstens och andra samhällsorgans förfogande vad avser undsättning, utrymning, trafikövervakning, flyginspektioner, radiakindikering, transporter, samband eller i övrigt där så är lämpligt, t ex brandflyg;
  • såväl i fred som i krig ställa överenskomna flygresurser till försvarets, främst militärdistriktens, förfogande;
  • meddela avtalspersonal erforderlig utbildning i samverkan med vederbörande civila och militära organ;
  • i fred biträda andra samhällsorgan med motsvarande tjänster eller i övrigt, i den mån FFK är lämpligt härför, med flyguppdrag inom totalförsvaret eller i samband med olyckor och katastrofer eller för att förebygga dessa;
  • meddela övriga medlemmar erforderlig utbildning för uppdragsverksamhet,
  • bedriva totalförsvarsupplysning samt medverka i flygsäkerhetsarbetet.

 FFK:s tillstånd

FFK-insatssflyg bedrives på grundval av Transportstyrelsens utfärdat “TILLSTÅND TILL LUFTFARTSVERKSAMHET UTAN FÖRVÄRVSSYFTE”

Verksamheten får, enligt tillståndet, bedrivas med flygplan vars högsta tillåtna startmassa ej överstiger 2000 kg. För verksamheten användes i första hand flygplan som ägs/brukas av flygklubbar. För varje flygplan finns ett avtal om nyttjande mellan ägare/brukare och FFK.
Piloter och spanare är FFK-medlemmar (oftast även medlemmar i någon flygklubb) som flyger sina klubbflygplan i FFK-organisationen enligt Transportstyrelsens tillstånd samt FFK driftshandbok.

Tillåtna insatstyper enligt Transportstyrelsens tillstånd 2012-05-01:

Insatstyp Innebörd Anm.
1. Radiakindikering Flygning över terräng för mätning, dokumentering av ev. radiak/strålning. Behov av lågflyg
2. Maskeringskontroll, Rekognosering Flygspaning efter synliga objekt, dokumentering. Behov av lågflyg
3. Övervakning av vattenområde Underlag för bedömning av miljöfara, översvämmningsrisk. Dokumentering samt ledning Behov av lågflyg
4. Trafikövervakning Flygning längs leder och områden för övervakning, ledning av fordon samt dokumentering. Behov av lågflyg
5. Kontroll av land- o kustgränser Spaning efter båtar, bilar, personer, ledning av fordon samt dokumentering. Behov av lågflyg
6. Kontroll av luftledningar vid stormskador o dyl Flygning längs linjer för spaning av större skador efter oväder. Ledning av fordon samt dokumentering. Ej lågflyg
7. Insatser vid katastrofer, räddningstjänst, eftersök av fursvunna personer Spaningsflyg, ledning av fordon samt dokumentering, efterspaning avförsvunna personer. Flygning i undantagsfall med räddningsledare Ej lågflyg med räddnings-ledare. I övrigt lågflyg vid behov
8. Målgång o övervakning av riskzon Målgång o övervakning av riskzon för försvaret. Målgång utförs ibland i formation (kompitensnivå 5) Behov av lågflyg
9. Skogsbrandbevakning Spaningsflyg för upptäckt av brand. Dokumentering, ledning och positionering. Ej lågflyg
10. Sjöbevakning S k havsövervakning, spaning, dokumentering,ledning och positionering samt identifiering av fartyg Behov av lågflyg
11. Sjöräddningstjänst Spaningsflygning efter försvunna båtar, del av båt samt människor. Dokumentering, ledning och positionering. Behov av lågflyg
12. Kontroll av infrastruktur Dokumentering, positionering av skador efter ex. storm samt ledning av fordon Behov av lågflyg
13. Pejling av radiosändare Positionering av radiosändare Ej lågflyg
14. Viltspaning utmed väg/järnväg Positionering av riskdjur, dokumentering Ej lågflyg

 

Beställning av insatsflyg

Vill du beställa insatsflyg så kontakta FFK:s flygavdelning i ditt län.

Du kan även ringa/faxa direkt till FFK TiB – Tjänsteman i Beredskap.
TiB finns tillgänglig H24 och nås på telefonnummer: 0155 212000

Eller ta kontakt med Kårstaben i Västerås tel: 021-440 33 00 fax: 021-440 33 77 E-mail: ks@ffk.se

Varför FFK-insatsflyg?

Du kan läsa på sidan “Allmänt” om hur myndigheterna (främst SRV) på 70-talet efterfrågade möjligheten att använda sin flygorganisation, FFK, i större utsträckning i fredstid än tidigare. Staten genom Krisberedskapsmyndigheten och Försvarsmakten investerar fortlöpande i utrustning och utbildning i och för sin FFK organisation.
Resultatet blev att KSAK´s styrelse 1988 beslutade att renodla FFK till en fristående frivilligorganisation.
Dels för att FFK skulle fortsätta sitt uppdrag att organisera en flygande resurs, baserad på flygklubbarnas flygplan och piloter, för att bistå det civila försvaret vid höjd beredskap/ofred.
Dessutom för att tillmötesgå de förväntningar på fredstida utnyttjandet av de lätta flygresurserna som olika myndigheter visat.

KSAK fattade sitt beslut i den starka förvissningen om att svenskt klubbflyg skulle komma att tillföras en ökande volym i verksamheten. Samtidigt skulle olika uppdragsgivande myndigheter kunna ha en kontaktyta (i st f 150 olika klubbar) för att administrera sitt nyttjande av det lätta klubbflyget i olika sammanhang. Myndigheterna uttalar sitt gillande över det, genom samråd, skapade systemet som fungerar på ett bra sätt för alla berörda.
Flygklubbarna tillförs ca 9 MKr årligen i flygplanhyror genom FFK. Alla idag inblandade har all anledning att tacka de framsynta handläggare som under 80-talet utvecklade grunderna för FFK´s verksamhet. Detta tack gäller berörda handläggare såväl inom Försvarsdepartementet, SRV, Luftfartsinspektionen m fl myndigheter som styrelse och funktionärer inom KSAK. Inom KSAK bör främst nämnas dåvarande ordförande i styrelsen, Åke Sundén.

Alla vi klubbflygare som idag har ansvaret för att förvalta detta fina arv är dessa människor ett stort tack skyldiga. Låt oss på bästa vis tillsammans utveckla verksamheten vidare.

Login

ett × två =

Lost your password?